Redan innan Linné hade dansken Niels Steensen (Steno) upptäckt vad som är kristallografins grundlag, att vinkeln mellan korresponderande ytor alltid är lika för alla kristaller av samma mineral. Torbern Bergman visade 1773 att man kunde förstå Stenos lag genom att tänka sig en kristall som uppbyggd av många små likformiga byggklossar. Denna idé utvecklades av abbé Haüy, som tillverkade många modeller av kristallformer.
Kursen fastatillståndsfysik I & partikelfysik vid Linnéuniversitetet ht 2010
onsdag 8 september 2010
Ämnets historia
Nu är första gången som jag ger kursen på Linnéuniversitet, och därför är det väl lämpligt att börja vid Linné. Hans avhandling från 1735 delar in naturen i tre riken: djurriket, växtriket och stenriket. Stenriket (regnum lapideum på latin) handlar om den delen av naturen som inte lever: bergarter, mineraler och fossiler. Och det är mineralogin, läran om kristaller, som är ursprunget till nutida fastatillståndsfysik. Häri ingår inte alla fasta ämnen, till exempel inte ben eller trä. Ämnets namn syftar på aggregationstillståndet.
Redan innan Linné hade dansken Niels Steensen (Steno) upptäckt vad som är kristallografins grundlag, att vinkeln mellan korresponderande ytor alltid är lika för alla kristaller av samma mineral. Torbern Bergman visade 1773 att man kunde förstå Stenos lag genom att tänka sig en kristall som uppbyggd av många små likformiga byggklossar. Denna idé utvecklades av abbé Haüy, som tillverkade många modeller av kristallformer.
Kristallmodeller av Haüy i universitetsmuseum i Utrecht
Redan innan Linné hade dansken Niels Steensen (Steno) upptäckt vad som är kristallografins grundlag, att vinkeln mellan korresponderande ytor alltid är lika för alla kristaller av samma mineral. Torbern Bergman visade 1773 att man kunde förstå Stenos lag genom att tänka sig en kristall som uppbyggd av många små likformiga byggklossar. Denna idé utvecklades av abbé Haüy, som tillverkade många modeller av kristallformer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sitter och gnuggar geniknölarna i de uppgifter som finns i boken. Lite att bita i såhär till en början. Kommer du Pieter räkna och visa en del sådana uppgifter på föreläsningarna? Bra att du pratar svenska på föreläsningarna nu det underlättar för en språkanalfabet som mig.
SvaraRaderaNu var det engelska igen föreläsning 4 (Varför?). Bra att du skriver upp centrala begrepp på svenska inom parentes.
SvaraRaderaHej Micael! Engelskan beror på att vi har en utbytesstudent från USA. Det fanns också en mastersstudent från Pakistan, men honom har jag bara sett en gång.
SvaraRaderaJag kommer inte att räkna särskilt mycket på tavlan. Det är något ni ska göra - hemma, eller tillsammans. Jag ska börja ett ämne här där ni kan fråga och diskutera och svara.
Var det ngn föreläsning igår? Den har inte lagts ut på nätet iaf.
SvaraRaderaJa, det var en föreläsning, och även videoupptagningen funkade som den skulle. Nu har jag också lagt ut länkarna. (Föreläsningen var på svenska.)
SvaraRadera